Pause to check  
Det Evolutionära Dilemmat
Tre Kognitiva Strategier
Mänsklig Kognition Möter Motortrafik
NeuroSäkerhets metodik, The Deep Drive Method™, bygger på den fundamentala insikten att människan – biologiskt sett – inte är designad för att hantera den komplexa, snabba och abstrakta trafikmiljön. 
Denna spänning analyseras genom prismat av medfödda biologiska skillnader i känslighet, ett evolutionärt drag som definieras av psykologen Elaine Aron. 
Mänsklighetens Tre Överlevnadsstrategier

Mänskligheten har alltid burit på tre genetiska strategier för att hantera omvärlden.
Dessa tre känslighetsnivåer har historiskt sett säkerställt stammens överlevnad:
Låg Sensitiv Person (LSP)

Cirka 30% av befolkningen. Låg känslighet, tar snabba beslut och utforskar riskfyllt utan att dröja. De driver innovation och expansion, men har kort "Pause to Check".
medium Sensitiv Person (MSP)

Cirka 50% av befolkningen. En medelhög känslighet och förmåga att bearbeta intryck. De är stabiliserande, men kan fortfarande överskatta sin förmåga i högrisksituationer.
Hög Sensitiv Person (HSP)

Cirka 20% av befolkningen. Deras kognitiva strategi, det biologiska draget "Pause to Check", innebär att de djupbearbetar all inkommande information innan de agerar. De är stammens observatörer, strateger och vaktposter som skyddar mot dolda faror.
den Biologiska Konflikten

Pause to Check

The Deep Drive Method™ grundar sig i insikten att våra medfödda kognitiva strategier – formade för överlevnad – krockar med trafikmiljöns millisekundsskala.

När ett misstag kan vara fatalt omedelbart, blir vårt uppdrag att omprogrammera dessa neurotypiska drag för att säkerställa ett medvetet och säkert omdöme.

LSP/MSP: Autopilotens Pris

För den stora majoriteten (80%) vars kognition är inställd på snabbare, mindre djupgående bearbetning, blir autopiloten en naturlig drift.

Denna drift får hjärnan att aktivt filtrera och ignorera detaljer som inte omedelbart matchar det den förväntar sig – det vill säga att den stänger av den djupgående Pause to Check-funktionen.

Den kognitiva tröskeln för att upptäcka subtila risker och hantera omedveten stress är låg. Denna medfödda kognitiva inställning bidrar tyvärr till en oproportionerligt stor del av trafikolyckor.

HSP: Den Kognitiva Fördelen

Individer med det medfödda "Pause to Check"-draget är de som biologiskt sett är bäst utrustade att djupbearbeta den enorma mängd data som krävs för säker motorfordonstrafik.

Denna mekanism observeras tydligt hos förare som måste kompensera för sensoriska nedsättningar, till exempel vid nedsatt mörkerseende. När den sensoriska lasten ökar (mörker), aktiveras "Pause to Check" explicit för att säkerställa att en olycka undviks. NeuroSäkerhet använder denna insikt för att lära ut en medveten och proaktiv Pause to Check-strategi till alla förare.

HSP/HSS: Överpilotens Dilemma

Denna unika kombination (cirka 6% av befolkningen) uppvisar Pause to Check, men styrs också av ett starkt behov av High Sensation Seeking (HSS). I trafiken leder det till en ständig jakt på stimulans, där föraren undviker tristess genom att aktivt söka komplexitet och höga hastigheter. Deras djupgående analysförmåga gör dem ofta skickliga, men deras motivationsbehov kan leda till en överpilot – ett medvetet risktagande som NeuroSäkerhet måste hantera genom att kanalisera HSS-energin till positivt, engagerat fokus.
Tvinga fram en paus

Svenska Säkerhetssystemet

Den svenska nollvisionen har insett detta kognitiva dilemma. Även om det inte uttalas i termer av HSP/LSP, är många av de mest effektiva säkerhetsinstallationerna i vårt samhälle ett försök att tvinga fram den biologiska "Pause to Check"-strategin hos förare som annars skulle hoppa över den.

  • Exempel: Vägbulor, chikaner, rondeller, 2+1-vägar med vajerräcken, och till och med designen av korsningar tvingar föraren att bromsa in, processa och agera. De fysiska installationerna fungerar som en extern kognitiv visselblåsare som motverkar autopiloten.

NeuroSäkerhets uppdrag är att flytta denna nödvändiga paus från den yttre infrastrukturen till förarens inre kognitiva process. Vi tränar LSP- och MSP-individer att medvetet anamma och applicera den djupa bearbetning som Pause to Check representerar, oavsett deras medfödda känslighetsnivå. Det är nyckeln till att uppnå den verkliga Nollvisionen.

Nollvisionen är Sveriges strategi för att uppnå en trafik där ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Den bygger på det etiska ställningstagandet att ingen människa ska behöva dö på grund av trafik.

Strategin fokuserar på att designa systemet så att mänskliga fel inte leder till dödliga konsekvenser, genom följande tre insatsområden:

Bättre Vägar

Designa vägmiljön och infrastrukturen så att den mildrar konsekvenserna av misstag. Exempel: Mitträcken, säkra korsningar, farthinder, fartkameror, viltstängsel.

Bättre Fordon 

Utveckla fordon med teknik som aktivt förhindrar olyckor (t.ex. autobroms & lane assist) och passivt skyddar de åkande vid en krock.

Bättre Förare

Arbeta för att förare tar ansvar och har kunskap om risker, men acceptera att människan gör misstag och att systemet måste skydda mot dem.